Tillbaka till förstasidan  
  Tillbaka till förstasidan Elhandel Elnät Fjärrvärme Bredband/TV Installation
 
Om oss  Kontakt
     
     
Om oss - Historik  
 

Allmänt
Historik

 

 

 

 

Elverket vid Strömsdal

 

 

Kontoret på Stadsgården

 

 

Erik Wiberg

 

 

Grävmaskin modell äldre

 

 

Montör Svensson

 

 

 

En av de gamla elmätarna

 

 

 

En av våra installatörsbilar

Hjo Energis - tidigare Hjo Elverks - verksamhet tog sin början för över femtio år sedan. Startåret var 1945, men för att följa elenergins historia i Hjo får vi gå ändå längre tillbaka i tiden.

Redan i slutet av 1800-talet hade nämligen boktryckare Sandberg på Långgatan trollbundits av elektricitetens under och investerat i en 12 hästkrafters fotogenmotor, en generator och några ackumulatorer. Med dessa utförde han märkliga konster till det närmaste kvarterets stora förtjusning. Inte minst handlare Harbäck gillade att stoltsera med sin glödlampa för imponerade kunder.


Det första elverket
Under nästa sekel fick Sandberg en efterföljare i Karl Smedberg - grundare till Hjo Mekaniska Verkstad (HMV), den största arbetsgivaren på orten. Vid det här laget hade elen redan förlorat lite av sin magi, men dess praktiska betydelse växte allt mer. Det förstod Smedberg att utnyttja. Han lät anlägga Hammarnsdammen och byggde ett litet elverk för likström.1902 skrev han kontrakt med Hjo stad om elleveranser för de närmaste femton åren. Hjo stad hade därmed fått sitt första elverk - om än i privat ägo. Det skulle förse dess invånare med ström långt fram på 1950-talet.


Hjo stad tar över driften
På 1940-talet blev det allt vanligare att det allmänna tog över eldistributionen från privata entreprenörer. Man menade att det var viktigt för samhället att få kontroll över denna betydelsefulla verksamhet. Även i Hjo diskuterades saken tidigt.

På HMV var man av förklarliga skäl inte så förtjust i tanken. Men i och med att staden sade upp sitt avtal försvann förutsättningarna att driva Elektricitetsverket vidare i oförändrad form. Omläggningen från lik- till växelström var också förestående och skulle komma att kräva stora investeringar. Så efter ett par rundor vid förhandlingsbordet var man överens. Eldistributionen i Hjo tätort skulle övertas av ett av staden ägt och kontrollerat elverk, från och med den 1 oktober 1945.


Svåra tider
Utgångsläget var dock inte lätt för Hjo Elverk. Andra världskriget hade just slutat och det var snudd på omöjligt att få fram leveranser från de tyska tillverkarna. Här hemma rasade den längsta verkstadsstrejken någonsin. Under sju månader rådde i det närmaste undantagstillstånd på den svenska arbetsmarknaden.

Till elverksföreståndare utsågs Erik Wiberg från Sala. Till sin hjälp fick han montörerna Arthur Wadell och Gösta Svensson och mätavläsaren - före detta övermontören på HMV - Carl Persson, eller Kalle Ljus som han kallades av stadens invånare.

Förhållandena var minst sagt spartanska. Elverkets kontor bestod av 12 kvadratmeter i ett hus på Regeringsgatan, som sedan tidigare hyste drätsel- och borgmästarkontor. I en uthuslänga på gården låg förrådet, förrådskontoret och verkstaden. Personalutrymmen saknades helt.


Omläggning till växelström
Den första utmaningen för Wiberg och hans mannar bestod i att lägga om från lik- till växelström. Ett drygt arbete som var klart runt 1950. Då hade också en marknadsmässig taxa införts och elkonsumtionen ökade stadigt i Hjo.


Nytt ställverk och elverkshus
Under dessa år började Hjo stad också planera för ett nytt ställverk. Leveransspänningen från Trollhätte Kraftverk skulle höjas och för att HMVs gamla electricitetsverk skulle klara nedtransformeringen skulle det krävas en mycket kostsam ombyggnad. Då elverket fortfarande saknade ändamålsenliga lokaler kom man därför överens om att bygga ett helt nytt elverkshus med mottagningsstation, kontor och personalutrymmen under ett tak.

I december 1955 firades taklagsfest, mindre än en månad senare var ställverket i drift - utan att abonnenterna märkt den allra minsta lilla störning. Resten av elverkshuset var inflyttningsklart följande sommar.

Elverkshusets uppförande markerar slutet på den första epoken i elverkets historia. Därefter gick utvecklingen under några år i en lugnare fas. Efterfrågan ökade visserligen fortfarande, men nu hade man ett litet försprång och kunde ägna sig åt att rätta till de brister som fanns. Nu fick man också tid att ägna sig åt installationsrörelsen som hittills skötts med vänster hand.


Kraftig tillväxt
I oktober 1976 gick Erik Wiberg i pension och till efterträdare utsågs Lars Kjellberg. Under hans tid inleddes en period av tillväxt, p.g.a. Hjo tätorts expansion. I Hjo byggdes bostadsområden på löpande band: Borrbäck, Hammarsjorden och Grebban. Även industrin gick på högvarv. Vid norra delen av Sveavägen uppfördes flera fabriker. Återigen hamnade elverket i ett läge då det gällde att bygga ikapp.

Runt 1980/81 inleddes också elkonverteringen, det vill säga övergången från olja till eluppvärmning. Trots att nybyggnationen sjönk fortsatte därmed belastningen på elverket att öka. Under en tioårsperiod ökade energi- omsättningen med 120 procent och antalet transformatorer och fördelningsstationer i verket fördubblades. En rejäl upprustning av verkets egen utrustning skedde också under denna period. Bland annat investerades i en helt ny fordonspark och ett stort kallförråd på industriområdet.


Bolagisering
Det var dock inte bara på den tekniska sidan som det hände saker.

Då verksamheten i elverket skilde sig mycket från de övriga kommunala förvaltningarna drevs frågan om bolagsbildning fram. Den 1 juli 1987 bildades Hjo Energi AB.

Lars Kjellberg slutade samma år som bolagiseringen och Jonny Blomqvist tar över som VD i två år. Han efterträds av Anders Peterson som även han stannar i bolaget endast en kortare tid.

Vi närmar oss nu vår egen tid. Det är länge sedan en glödlampa fick folk att börja svettas. På många andra ställen följer man exemplet från Hjo och låter elverken bilda bolag. Riksdagen börjar till och med att tala om att släppa elmarknaden fri.


Avreglering
Avregleringen blir också verklighet den 1 januari 1996. Några år dessförinnan hade nuvarande VD, Per-Olof Westlin, anställts och det blir hans sak att anta utmaningen som den fria elmarknaden innebär. De senaste åren har också inneburit kraftiga förändringar för Sveriges energiföretag och konkurrensen har ökat successivt. När vi nu trätt in på 2000-talet står dock Hjo Energi fortfarande starkt och bolaget ser med tillförsikt på framtiden.

Texten ovan är i huvudsak utdrag från Hjo Elverk - Hjo Energi AB 1945-1995, en skrift som togs fram till Hjo Energis 50-årsjubileum 1995.

Telefon
0503-351 00 må-fr 730-1600
0705-612 005  jourtjänst

Kundinformation
» Din energiförbrukning
» Elsäkerhet
» Energirådgivning
» Konsumentens rättigheter
» Allmänna avtalsvillkor
» Övervakningsplan
» Leveranssäkerhet
» Avbrottsersättning
» Info från Svensk Energi
» Så läser du din faktura
» Flyttanmälan
» Ordlista
» Länkar

     
     
Hjo Energi AB, Box 66, 544 21 Hjo  |  Telefon: 0503-351 00  |  E-post: energi@hjoenergi.se
 
En hemsida från Anhede media & reklam